Skriver du bättre än mig?

Wilhelm von Sydow

Det har sagts förut, men det tål att sägas igen: det produceras mer content nu än någonsin tidigare. År 2005 exponerades vi i genomsnitt för omkring 3 500 varumärkesrelaterade meddelanden varje dag. Idag överstiger den siffran 10 000. Det talas numera ofta om ”content overload”, eller ”content chock”. Vi kan helt enkelt inte ta in så många budskap under så kort tid. Det talas också mycket om ”bra” och ”dåligt” content och om detta skulle vi kunna skriva spaltmeter – allt från hur en text skapar eller skadar förtroende till hur tonalitet och igenkänning påverkar hur en text uppfattas. Ett ämne som dock ofta hamnar i bakvattnet, men som faktiskt kan vara direkt avgörande för hur vi reagerar på det innehåll vi möts av, är språket. Det kan många gånger vara skiljelinjen mellan vad som uppfattas bra och dåligt. Med ett bristande språkbruk i ditt content går din trovärdighet förlorad och därmed möjligheten att nå fram med ditt budskap.

Kunder väljer bort företag som skriver illa

Mängder av studier visar att texter med grammatiska felaktigheter eller skriv- och stavfel påverkar hur ett företag uppfattas i betydligt högre grad än de flesta anar. En undersökning från Global Lingo visar exempelvis att 59 procent av alla tillfrågade inte skulle anlita ett företag vars sajt eller marknadsmaterial innehöll uppenbara grammatiska felaktigheter eller skrivfel.

fb_screenshot

”Om språket inte håller måttet, gör nog inte dina produkter och tjänster det heller”

Betydelsen av ett första intryck ska inte underskattas eftersom det kan påverka ditt företags trovärdighet även på sikt. Om ditt content präglas av en knackig språknivå är risken att hela företaget döms ut som en oprofessionell verksamhet. En drastisk slutsats måhända, men faktum är att det spelar roll om ett företag bemödar sig med att se till att det content som produceras håller en hög nivå. Många anser nämligen att det påverkar uppfattningen om kvaliteten i de tjänster eller produkter företaget levererar.

People will judge you on it. That is the harsh reality.
– Simon Horobin, professor of English language and literature at the University of Oxford

Viktigast av allt: är texten begriplig?

Den kanske viktigaste aspekten på användandet av ett korrekt språkbruk är ändå läsbarhet, det vill säga tydlighet och begriplighet. Allt som gör att läsaren riktar uppmärksamheten på något annat än det som texten faktiskt är tänkt att förmedla gör läsandet långsammare, och leder förr eller senare till att läsaren tappar fokus och intresse, och väljer att leta vidare efter något mer läsvärt. Här är exempel på några saker du särskilt bör tänka på när du skriver content:

  • Särskrivningar: Den ständigt återkommande käpphästen då språk diskuteras. Regeln är: om något låter som om det vore ett ord – då skrivs det också som ett ord. Med andra ord: skriv ihop.
  • Förkortningar: Vissa förkortningar känner de flesta igen – p.g.a., t.o.m., i.a.f., o.s.v. – och så vidare. I de flesta fall är det dock bättre att skriva ut orden i sin helhet. Inte minst eftersom förkortningar ofta gör att flödet i läsandet stannar upp. Dessutom är inte alla förkortningar lika självklara. Lol, ftw och idk i all ära – men det är inte givet att din läsare vet vad det betyder!
  • De och dem: Länge har det diskuterats om subjekts- och objektsformerna de och dem helt enkelt ska bytas ut mot det betydligt enklare dom, istället för att fortsätta använda. Så här långt har inget beslut fattats och vi måste därför fortfarande skilja på de och dem. En enkel regel som underlättar är att vi har samma form som de, och oss har samma form som dem. Prova att byta ut orden nästa gång du är osäker på om du ska använda de eller dem!

Även syftningsfel kan göra det svårt att förstå vad som faktiskt sägs i texten och något så litet som avsaknaden av skiljetecken kan förändra betydelsen av en hel mening. Något som jag tänkte exemplifiera nu.

Rubriken till den här bloggposten lyder: ”Skriver du bättre än mig?”. En smått provokativ rubriksättning kan tyckas, eftersom ”bättre än mig” är just en sådan språklig felaktighet som får språkpoliser att slå på blåljuset – och sirenen. Självklart valdes den felaktiga rubriken med omsorg, just för att locka språkpolisernas intresse. Jag avrundar därför med den – tack vare ett antal skiljetecken – betydligt mindre provokativa frågan:

Skriver du: ”bättre än mig”?

Hur jobbar ni på ditt företag med att kvalitetssäkra det content ni skapar? Har du lust att snacka språk och textproduktion med mig får du gärna fyra av ett mejl, eller kanske rentav komma hit till Munkbron 3 i Stockholm där jag huserar om dagarna med mina kolleger på Crescando.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

 

Post Comments

Du kanske också gillar

I dagens digitala tillvaro suddas gränsen den mellan den privata och yrkesmässiga online-upplevelsen ut. Du läser, lyssnar och tar del av det som faller inom ditt intresseområde, oavsett när du…

Läs vidare

Sedan 2013 har vi hjälpt B2B-företag att bygga relationer, varumärken och affärer i det nya marknadsföringslandskapet. Genom att byta namn vill vi ännu tydligare positionera oss som B2B-byrån som hjälper…

Läs vidare